1) att endast de kristna protestantiska trossamfunden har infört demokrati i sina trossamfund genom kyrkovalet, d v s de har demokratiserat sina trossamfund.
2) kyrkovalet har gjort det möjligt för en kvinna att bli ärkebiskop .
3) att endast de infödda eller de som har konverterat till protestantism och som fyllt 16 år får praktisera demokrati två år innan det allmänna valet eller valet till EU-parlamentet.
De negativa delarna som kyrkovalet medför är följande.
1) kyrkovalet tillämpas inte bland andra trossamfund som judar,muslimer, buddister, hinduer och andra som är icke protestantiska. Inte heller tillämpas det bland kristna katoliker och ortodoxa som är svenska medborgare trots att dessa trossamfund innefattar människor som har flytt från sina länder och kommit som flyktingar till de nordiska länderna och som motsätter sig att det införs demokrati i deras trossamfund som de nordiska kyrkorna har infört.
2) Dessa trossamfund som icke är protestantiska berövar sina unga medlemmar som har fyllt 16 år och går på samma gymnasium som de 16-åriga protestantiska eleverna rätten att praktisera demokrati två år innan det allmänna valet eller valet till EU-parlamentet. 3) Dessa trossamfund som är icke protestantiska berövar även sina kvinnliga medlemmar att kunna bli präst såsom de som styrs av påven .
4) Dessa trossamfund som inte har infört demokrati i sina trossamfund inklusive de protestantiska i de nordiska länderna som har infört demokrati i sina trossamfund har gjort det svårare att separera staten från kyrkan och religionen från politiken.
5) Kyrkovalet leder till exkluderingspolitik ,när riksdagspartierna deltar i kyrkovalet i vilket endast de infödda protestanter som har fyllt 16 år och som är medlemmar i riksdagspartiernas ungdoms och student förbund får vara med och rösta medan andra hamnar utanför , d v s inte får följa sitt partis linjer.
6) Kyrkovalets negativa följd är att i Sveriges riksdags finns ett religiöst kristet parti, KD, motsvarande de religiösa partier som finns i EU-parlamentet och som stiftar lagar.
7) Endast ett fåtal länder inom EU som Sverige, Danmark och Finland tillämpar demokrati i sina trossamfund medan andra EU-länder saknar motsvarande val.
8) Dessa religiösa kristna partier ger ett stort stöd till Israel vilket förhindrar fred och i princip även en tvåstatslösning. Anklagelser gällande antisemitism och islamofobi ökar både i skolorna , religionsundervisningen och även utanför dessa områden.
9) Att en syriansk-ortodox kvinna övergav sitt trossamfund och konverterade till protestantismen för att kunna bli accepterad som präst. Frågan är skall alla kvinnor konvertera eller stanna kvar i sina trossamfund och arbeta för att införa demokrati i dessa trossamfund.
Målet med Multireligionvalsystemet, A multi-religion electin system (MRES) är dels att införa demokrati i alla trossamfund utan undantag med början att tillämpa i de nordiska länder som redan har kyrkoval inom EU och så småningom i övriga länder , USA , Israel, Iran , Indien , Kina , Storbritannien, Tyskland, Brasilien och Frankrike o s v. För att uppnå en fullbordad separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik.
We start from the principle that it is democracy that has given all religious communities freedom of religion, and that democracy be introduced in all religions, without exception. A transition from church elections to a multi-religion election system in those countries that already have church elections, In other countries (USA, UK, China, India, Iran, Israel.....) that do not have similar elections, a multi-religion election system is introduced. !
. ){kind=link}
0 Kommentarer